AGA


 
Lancasterskola_Falun_1880.jpg

Lancasterskolan i Falun. Oljemålning från 1880-talet av C. A. Skogqvist,
målad efter ett barndomsminne. Falu kommun.

Ett äldre skolminne, från 1660-talets Falun, återger Jesper Swedberg
i sin Lefwernes Beskrifning (skriven åhr 1729. vti April månad).
Utg. av G. Wetterberg Lund 1941.

Vti Fahlu schola war jag i några åhr: men mig til fögo froma. Jag råkade ther vt för en ganska grym och bister Hörare eller Collega. Som med trug, dunder, hot och slag, och försmädelser alt wille truga, jaga och slå in. Han kom ock sellan nychter in i scholan. Ty kallade the honom ock Öhl H:r Pehr. Hwar om jag mig på ett stelle i mina skriffter vtlåtit hafwer. Och ther hos gifwit mina tanckar til förstå; huru mongt wackert och qwickt hofwud och emne blifwer förstördt och förderfwadt och skremdt ifrå dygd och bokeliga wetenskaper af sådana Orbiliis*. Jag säger af sådana tyranniska och omenneskeliga läromestare, jag hade när sagdt, bestar. Men ther scholarna äro försedde med gudfruchtiga, froma, nychtra, sachtmodiga och trogna lärare, ther hafwa barnen, föräldrarna, riket, och Gudz församling en dråpelig och obeskrifwelig båtnad vtaf. Och sådana scholar och lärare stå intet med penningar at betalas.

Den latinske skalden Horatius (död 8 f.Kr.) berättar i en av sina dikter om en lärare han hade i sin ungdom: plagosus Orbilius ['den med stryk frikostige Orbilius'] som sedan dess fått representera lärare som handgripligt bankar in kunskaperna. (Formen Orbiliis beror på att Swedberg använder, såsom man gjorde i äldre tider, de böjningsformer av latinska ord som skulle ha krävts i en latinsk text.)

Jan_Steen_The_Schoolmaster_c._1660.jpg

Jan Steen The Schoolmaster 1663-65, National Gallery of Irland, Dublin
Källa med större bild

"Den man älskar den agar man" är ett talesätt som har sitt ursprung i Bibeln.
T.ex. i Ordspråksboken 3,11 f. står det:
"Min son, förkasta icke HERRENS tuktan,
och förargas icke, när du agas av honom.
Ty den HERREN älskar, den agar han,
likasom en fader sin son, som han har kär."
– Och i 13,24: "Den som spar sitt ris, han hatar sin son,
men den som älskar honom agar honom i tid."

I Jesus Syraks vishet ( Syraks bok )
(en av de s.k. apokryfiska skrifterna i Gamla Testamentet och förr mycket kär läsning för folk) ges i kap. 30, 1-3 och 7-13 uppfostringsråd.
 
Ur Apokryferna till Gamla Testamentet i 1986 års översättning, utgivna i samarbete med Svenska Bibelsällskapet av Proprius förlag, 1987:
 
"Den som älskar sin son, han spar icke på riset,
på det att han till slut må få glädje av honom.
Den som håller sin son i tukt, han får gagn av honom,
och bland sina bekanta skall han få berömma sig av honom.
Den som undervisar sin son kommer att väcka avund hos sin fiende,
och inför sina vänner får han fröjda sig över honom. [...]
 
Den som klemar med sin son, plåstrar om hans skråmor,
och så snart han höres gråta, fylles han av ängslan.
En häst som icke tämjes bliver bångstyrig,
och en son som ej hålles efter bliver självsvåldig.
Kela med din son, och han skall bliva en skräck för dig;
lek tillsammans med honom, och han skall göra dig sorg.
Glamma ej med honom,
på det att du icke sedan må bedrövas med honom
och på sistone få "ömma tänder" för hans skull.
Låt honom ej få sin vilja fram, medan han är ung,
och överse icke med hans fel.
Böj hans nacke, medan han är ung,
och gör hans länder [= 'höfter'] mjuka, medan han är liten.
Han kunde annars bliva styvsint och visa dig olydnad,
och så kunde du få komma att utstå hjärtekval.
Tukta din son, och håll honom till arbete,
för att han ej i sin vanartighet må begå något anstötligt."
 
- Om dotterns uppfostran sägs här intet, men Syrak ger tips därom
i samband med att han uttrycker sin kvinnosyn. Alldeles oavsett om läsaren
blir upprörd eller uppiggad av denna lektyr har den ett kulturhistoriskt intresse.

Korta historiska och juridiska upplysningar om aga i Sverige enligt Bonniers stora lexikon (1985):

aga , kroppslig bestraffning i uppfostrande syfte. Husbönders rätt att aga sina tjänstehjon ("husaga") upphävdes 1920, och skolaga förbjöds 1958.
En regel i föräldrabalken som ger föräldrar rätt att aga sina barn avskaffades 1966. Ett uttryckligt förbud kom 1979. Aga straffas nu som misshandel.

Ett rättsfall:
(Referat av Nytt juridiskt arkiv 1904:36)
 
En folkskollärare i Göteborg stämdes inför rådhusrätten där av Ivars far: läraren borde dels ställas till ansvar för misshandel, dels dömas att betala skadestånd.
  Enligt föräldrarna hade läraren hållit kvar Ivar efter skoldagens slut för att pojken skulle ha skolkat; eleven hade fått lägga sig över en pulpet och blivit slagen några gånger med en rotting, men då läraren tyckte att Ivar inte böjde sig tillräckligt djupt, hade han tryckt ner pojken så hårt att tre tänder i överkäken slagits av; kraftigt blodflöde hade uppstått, och i framtiden skulle Ivar få svårt både att tala och äta.
  Läraren hävdade att han på grund av Ivars skolk varit i sin fulla rätt enl. Göteborgs folkskolestadga att aga honom med rotting; men efter ett rapp hade pojken försökt skydda sig genom att krypa ner bredvid bänken och hålla sig fast där; då hade läraren tagit tag i Ivars rock och försökt lyfta honom; Ivar hade först gjort motstånd men så, helt plötsligt, givit efter med resultatet att han stött tänderna mot bänken; "något blodflöde hade icke uppstått" – alltså var det en olyckshändelse.
   Fallet Ivar togs efter överklagande upp i först hovrätt och sedan HD, men någon ändring av rådhusrättens bedömning blev det icke: läraren frikändes då det hela ansågs ha skett mera av "våda än vållande".
   (Tilläggas bör måhända att ingen av de tre rättsinstanserna var enig om frikännandet.)
 
(Ytterligare ett fall som togs upp i HD, Nytt juridiskt arkiv 1935:170, gällde Gösta som kastat en papperstuss på en kamrat och därför fått en örfil av läraren så att trumhinnan sprack.
  Första instansen dömde läraren att betala visst skadestånd, hovrätten friade
men HD fastställde den första domen.)

"Den agalös lever han ärelös dör" är enl. Pelle Holm, Bevingade ord  (14:e uppl. 1979)
ett gammalt ordspråk som återfinns redan i den medeltida Helsinge-lagens förord.

Signaturen Friskytten kommenterar på sitt speciella sätt i Dagens Nyheter 1987-10-30 bl.a. den aga som sagts förekomma inom sekten Livets ord, på rekommendation av dess ledare, pastor Ulf Ekman:

AGISdagis är sista skriket i privatiseringens Sverige.
  – Inget prygelmygel här, säger pastor Ulf Lekman i det lönnsamma Akterposlaget Livets Hord. Vi har gett oss djävulen på att rädda ungarna från syndens skarn, och då menar jag RÄDDA!
   När kommunerna säljer ut sina nedslitna barnstugor är vi där och rustar upp dom med kors i taket, Mammonorgel, bönpallar till matbordet, snygga kök och egen risbastu. Det doftar härligt av björkriset, ska redaktörn veta, när det har hunnit bli liksom lite avslaget och uppblött. Stjärt barn har många i famn.
   Vi erbjuder givetvis också nattvård, för att få slut på alla oblater. Över huvud gäller det, säger pastor Lekman, att aga efter egenhet.
     Gud som haver barnen kär
     Se till mig som liten är
     Vart jag mig i världen vänder
     får jag dask med bara händer
     Konstigt att jag inte lärt än
     att det gör gott med smisk på stjärten.
  SKRY Channel, på svenska Skraj-kanalen, ska snart kopplas in på landets agisdagis och skrecklekskolor för att ytterligare lära ungarna veta hot. Det gäller att ge dessa våra minsta ett kristligt uppförandemonster, påpekar pastor Lekman.
  – Vi ser de 33 miljarder vi satsar på kabel-TV-näten som vår tids största kulturspottsring, säger televerkets chef Tony Agsdröm. Särskilt gläder oss samarbetsavtalet mellan Skry Channel och svenska spel- och leksaksjätten Brio. Detta reklamavtal prisas av flera barnpsykologer som har insett att det bara är bra för små barn att få leva ut sin ångest och sina aggressioner på detta sätt. Det framgår ju för övrigt redan av namnet krisläksaker!
   Utan TV blir våra minsta avskärmade, infaller pastor Lekman. Våld sporrar till det Godas försvar och det gäller inte minst s k våldsporrar. Men kan ungarna inte hålla sig i skinnet ger vi dom en rejäl rambobuljong.

Till början av huvudsidan In Arcadia

e-mail address

Valid HTML 4.0!